When you try your best but you don’t succeed

Alla har vi något som tynger en. Det som tynger mig är ångesten, attackerna och tankarna. Tyvärr drar det ner mig för mycket, det har det alltid gjort. Men just nu lite extra. Idag slog det mig som en käftsmäll. Allt jag hållit inne de senaste veckorna fick komma fram. Jag lät mig själv känna det jag försökt trycka undan. Ångesten jag får när jag vaknar, när jag ska sova, när jag ska åka till jobbet. När jag ska göra vad som egentligen, den finns där, alltid. Som ett svart moln över mig. Jag ser mig själv, olycklig men lycklig. Har ju så mycket att vara lycklig för och så lite att vara olycklig för. Varför finns den känslan alltid hos mig då?

Något jag lärt mig idag är att det är okej att känna, det är okej att vara svag. Även om det känns extra tufft en period nu, så kommer jag komma ur det starkare sen. Jag ska klara det, jag kommer klara det.

För övrigt har jag världens bästa vänner, världens bästa pojkvän och världens bästa familj.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *